Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrån var och ens förutsättningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet består av två delar, en alternativ del som innefattar vår arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vägen till vår arbetsform, vad eleverna och lärarna gav för respons samt vårt resonemang kring resultatet. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar planeringen av en arbetsform? Hur påverkar vår processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad är en lärorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som används i skolorna idag samt av relevant litteratur.

Denna studie syftar till att undersöka huruvida lärares interaktion med elever under lektionstid påverkas av undervisningsgruppens storlek och tillämpad arbetsform samt om arbetssätt anpassas till klassens storlek. Undersökningen har pågått under en treveckorsperiod och genomförts med observationer och semi-strukturerade kvalitativa intervjuer som analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv och ramfaktorteori. Resultaten visar att lärarna i undersökningen inte gör någon märkbar skillnad i sin interaktion med elever beroende på klassens storlek eller arbetsform. Resultatet visade även att lärarna i studien inte anpassade sin lektionsplanering eller undervisning efter undervisningsgruppens storlek trots sin medvetenhet om detta..

Abstrakt Psykosocial arbetsmiljö Jämförelse i arbetsform Många undersökningar och mycket forskning har skett genom åren då det gäller vår psykosociala arbetsmiljö. De undersökningar och den forskningen som hittills skett ger dock en bild av att dessa främst har inriktat sig på arbetstagare inom olika yrken och branscher. Syftet med denna uppsats är därför att försöka belysa och ge en förståelse kring studenterna situation ur ett helhetsperspektiv då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Så även hur den psykosociala arbetsmiljön kan påverka oss som individer. Under senare år så har det även skett en förändring inom högskolor och universitet då det gäller val av arbetsform.

Abstrakt Psykosocial arbetsmiljö Jämförelse i arbetsform Många undersökningar och mycket forskning har skett genom åren då det gäller vår psykosociala arbetsmiljö. De undersökningar och den forskningen som hittills skett ger dock en bild av att dessa främst har inriktat sig på arbetstagare inom olika yrken och branscher. Syftet med denna uppsats är därför att försöka belysa och ge en förståelse kring studenterna situation ur ett helhetsperspektiv då det gäller den psykosociala arbetsmiljön. Så även hur den psykosociala arbetsmiljön kan påverka oss som individer. Under senare år så har det även skett en förändring inom högskolor och universitet då det gäller val av arbetsform.

Delat ledarskap är ett fenomen utan klara definitioner som idag utövas mer i praktiken än enligt ett formellt sanktionerat beslut. Uppfattningen idag är att denna arbetsform passar bättre för kvinnor då de i högre grad anses söka samarbete och stöd hos sina kollegor. Studien syftar till att fördjupa förståelsen kring varför en del kvinnor väljer delat ledarskap samt hur de ser på fenomenet i allmänhet. Datainsamlingen utfördes genom kvalitativa intervjuer med åtta kvinnor som alla delar sitt ledarskap i någon form. Analysmetoden var induktiv tematisk analys.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka lärares inställningar till grupparbete som arbetsform i skolan då forskning visar att grupparbete minskar medan samhället i stort går i motsatt riktning och förespråkar kollektivt grupptänkande. Vår undersökning baseras på fyra grundpelare: lärarens inställning till grupparbete, för- respektive nackdelar med grupparbete, lärarens roll vid grupparbete samt bedömning av den enskilde elevens prestation vid grupparbete. Undersökningen genomfördes i två norrbottniska kommuner, där vi intervjuade fyra lärare vardera. I ena kommunen arbetade lärarna inom gymnasieskolan, och i en andra inom grundskolans senare år. Vi har använt oss av kvalitativ intervju som informationsinhämtande metod.

Syftet med denna studie var att få en inblick i hur lärare resonerar om deras möjligheter att påverka utfallet vid elevernas grupparbeten i skolan. Tre komponenter i grupparbeten har diskuterats; uppgiften, gruppsammansättningen och grupprocesserna, samt hur lärarna anser sig gå tillväga i skolundervisningen för att främja välfungerande grupparbeten. Undersökningen baseras på tre fokusgruppsintervjuer med 10 högstadielärare, våren 2009.  Resultatet visar att lärarna anser grupparbete vara en väldigt krävande arbetsform att handleda. Lärarna menar att alla lärare som skall handleda grupparbeten måste ha ett tydligt mål och syfte med grupparbetet, att processen bör stå i fokus vid denna arbetsform. Dock visar studiens resultat att detta inte alltid är fallet; ibland stämmer lärarnas intentioner inte överens med praktiken, då produkten inte sällan väger tyngre än processen.

Forskning visar att alternativ medicin är en allt mer vanlig behandlingsform. Madeleine Leiningers omvårdnadsteori om kulturrelaterad omvårdnad har tillämpats till ämnet alternativ medicin. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskestudenters uppfattning om alternativ medicin. Studien var en deskriptiv tvärsnittsstudie med kvalitativ ansats. Sex studenter från termin fem på Örebro universitet har intervjuats om deras uppfattning om alternativ medicin.

Att arbeta i projekt är i dag en vanligt förekommande arbetsform och det är därmed av vikt att denna arbetsform fungerar på ett bra sätt. Beroende på ett projekts syfte och storlek kan modellen för hur projektet ska bedrivas och genomföras variera. Dock har projekt alltid någon typ av organisation och en livscykel.I detta arbete har fem företagsintervjuer gjorts för att titta på hur teknikorienterade projekt bedrivs, projekt som utvecklar infrastrukturer/nätverkslösningar för datakommunikation. Frågeställningen i detta arbete är om dessa företag använder modeller för utvecklingsarbetet och hur de i så fall använder dem. Finns det specifikt framtagna modeller för denna typ av projekt som det exempelvis finns för systemutvecklingsprojekt?Resultatet av de gjorda företagsundersökningarna tyder på att det inte finns några namngivna och vedertagna modeller för hur projekt för just nätverksutveckling ska bedrivas.

Syftet med vårt examensarbete har varit att undersöka vad lärare har för uppfattningar om grupparbete som arbetsform i skolan. Det har vi undersökt genom att göra kvalitativa intervjuer med åtta lärare på olika skolor. Resultaten visade att alla lärarna ställde sig positiva till arbetsformen, men de var också snabba med att poängtera att det är en krävande arbetsform som förutsätter mycket arbete. Många av lärarna såg bland annat gruppindelningen som krävande där de visade sig använda olika metoder för att sätta samman väl fungerande grupper. Det rådde även delade meningar om i vilket ämne lärarna främst föredrog att använda sig av grupparbete.

Lantmäteriet i Gävle är ett företag som hanterar mycket stora datamängder i databaser och det är därför av stor vikt att de har ett väl fungerande databashanteringssystem. De använder sig av databashanteringssystemet Oracle, men intresse för alternativ finns. Lantmäteriet önskade därför en rapport som jämför deras nuvarande databashanteringssystem Oracle 10.2.0.3 med möjliga alternativ. De databashanteringssystem som i denna rapport jämfördes med Oracle är Microsoft SQL Server 2005 och MySQL 5.1. Aspekter som studerades är prestanda, kostnad, säkerhet, kompatibilitet, tillgänglighet och support.

I dag arbetar organisationer i en turbulent miljö och med komplexa arbetsuppgifter med ökade krav på prestationer, anpassningsförmåga och flexibilitet. Detta medför att många organisationer väljer projekt både som organisationsform och som arbetsform. Då denna arbetsform ofta har snäva tidsramar, knappa resurser och en hög innovationstakt leder detta till att projektet ofta omges av olika osäkerheter och risker. Syftet med vår studie är att undersöka vilka osäkerheter som kan finnas i ett projekt och hur dessa påverkar projektet. Teorierna behandlar projekt, osäkerheter i projekt samt projektledarrollen.

Då vi i vår omgivning uppmärksammat en viss okunskap angående alternativ kommunikation ökade intresset att göra en studie om förskollärares uppfattning om ämnet. Avsikten var även att studien skulle ha en informativ substans och därav bidra med mer kunskap inom detta område. Syftet med studien blev därmed att undersöka hur förskollärare definierar alternativ kommunikation. Ett vidare syfte var även att belysa förskollärarnas relation till ämnet, tillika utröna deras framtidstro. För att kunna synliggöra detta har vi inspirerats av fenomenologin som fokuserar på en persons beskrivning av ett fenomen, vilket i detta fall är alternativ kommunikation.

Studien syftar till att ge kunskaper om samlingen i förskolan. Utgångspunkten för studien är lärares uppfattningar om samlingens funktion i förskolan och vilken innebörd den har för dem. Frågeställningarna formulerades som Vilken funktion fyller samlingen i förskolans vardag? samt Vilken innebörd har samlingen för lärare?För att kunna ta reda på lärares uppfattningar om samlingen användes en kvalitativ forskningsmetod med intervjuer som teknik.Från två förskolor valdes sex lärare med olika utbildningar, val av förskolor och lärare grundar sig på bekvämlighetsurval. Resultatet visar att samlingens funktion har två innebörder dels som ett fenomen, dels som en arbetsform.

Syftet med vår studie har varit att undersöka skolår 1-lärares inställning till utomhusmatematik och i vilken utsträckning de använder sig av denna arbetsform. Vi har även undersökt om användandet av utomhusmatematik skiljer sig mellan skolor i kommunens inner- och ytterområden. Metoden vi använde oss av var kvalitativa intervjuer och vårt resultat har jämförts med hur forskare menar att elever påverkas av matematikundervisning som bedrivs utomhus. Vi har kommit fram till att samtliga respondenter i sin helhet är positivt inställda till användandet av utomhusmatematik men att det ändå är få som använder det i sin undervisning. Hälften av respondenterna använder utomhusmatematik i undervisningen varav två gör det regelbundet varje vecka. Lärare tillhörande skolor i kommunens innerområden använder utomhusmatematik något mer än lärare tillhörande ytterområdena.